Gustavs skål

gustavIIGustavs skål intogs som vanligt på konditori Princess. 14 vore anmälda – 13 voro komna
Ett ämne som kom upp gällde Marcus Birro och hans föreläsning i Falun den 17 november. Skulle vi kunna få hans autograf på vår numera så berömda fana, hur gör vi?

Emmeli kanske, hon hade ju gått i samma skola som Marcus, nästan i samma klass. Bara klassen under. Hon var tveksam.  Inga beslut togs i ärendet.

Vi tjötade vidare om dittan och datten.  Själv drog en ny vits. Där missade ni någon ni som inte var med. Plötsligt hojtar Harriet till
– Vi har ju inte sjungit Gustavs skål!
Vi sjöng lite trevande. Plötsligt osäkra på texten. Själv har jag nog förenklat den lite vilket skapade förvirring.  Ja vi får träna till nästa år.

Vi skildes som vänner och såg fram emot tallriken den 7/12. Och den blir inte jul.
En stunds samvaro om inte så lång är en härlig injektionsspruta.

Och på bilden kan ni se hur våran egen Gustav pekar med hela handen och utbrister

-UTAN MIG VORE DETTA OMÖJLIGT!

Det här inlägget postades i Återblick. Bokmärk permalänken.